http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=913&a=301414
EU-lobbyister ska registreras
Just nu pågår en kamp kring EU:s lobbyister. I framtiden
ska de registreras, enligt ett förslag från EU-kommissionen.
Men reglerna borde vara mycket hårdare, tycker kritiker.
Det sägs att ungefär 15 000 lobbyister är aktiva i EU:s
korridorer. Men i verkligheten är det ingen som vet hur
många de är - eller vad de gör.
Frågan är om det blir ändring nu. Det finns redan ett
slags registrering av lobbyister till parlamentet och
EU-kommissionären Siim Kallas föreslog i våras ett
frivilligt register även till kommissionen.
Det förslaget diskuteras nu, för att antas i början av
nästa år.
Men frivilligorganisationer som verkar för öppenhet tycker
inte alls att kommissionens förslag är tillräckligt.
Under hösten driver bland annat nätverket Alter-EU, med cirka
150 medlemsorganisationer, kampanj för att registret ska vara
obligatoriskt.
Holländaren Erik Wesselius, från Corporate Europe
Observatory, är en del av nätverket. Just nu befinner han sig
i Sverige för att väcka opinion.
- Med tanke på den nordiska traditionen av öppenhet borde
det vara en viktig fråga här, men den svenska regeringen har
inte varit intresserad. I Danmark, däremot, har regeringen
ställt sig bakom att det ska vara obligatorisk registrering,
säger han.
Erik Wesselius tycker att det är en rättighet för alla
EU-medborgare att veta vilka särintressen som påverkar
EU-beslut.
Men statsvetaren Daniel Naurin, som doktorerat på en avhandling
om lobbyister i Stockholm och Bryssel, tror inte att utökad
registrering är det viktigaste.
- Problemet är inte att vi inte vet vilka de är - utan vilka
de är, säger han.
Daniel Naurin anser att det som är problematiskt med lobbyisterna
är snedfördelningen av resurser. Stora företag och
branschorganisationer har helt andra möjligheter att göra sig
hörda än små frivilligorganisationer.
- Viktigast är att tjänstemän och politiker blir mer
medvetna och att de själva söker mer information från
andra, säger Daniel Naurin.
EU-parlamentarikern Ewa Hedkvist Petersen (s) tycker också att
det är hos politikerna själva det måste börja.
- Vi måste börja redovisa vilka vi har pratat med inför
ett beslut.
Som ledamot av EU-parlamentets trafikutskott har hon varje vecka
många kontakter med branschföretag och
frivilligorganisationer inom sitt område. Det samma gäller
partikamraten Åsa Westlund, som sitter i miljöutskottet.
Båda säger att de har stor nytta av de kontakterna, delvis
för att EU-parlamentet inte har någon utredningstjänst.
- Vi parlamentariker pratar också mycket om det, här finns
en medvetenhet. Så är det inte alls i den svenska riksdagen,
trots att de har motsvarande problem där, säger Åsa
Westerlund.